Sund ECL

Kunskap

IFRS 9 när konsumentkreditinstitut blir kreditmarknadsbolag

Fredrik Skeppstedt ·

Sedan 1 juli 2025 får bara kreditinstitut lämna eller förmedla krediter till konsumenter (1 kap. 7 a § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, LBF). Ett konsumentkreditinstitut som vill fortsätta låna ut behöver därför tillstånd att driva bankrörelse eller finansieringsrörelse. Med tillstånd för finansieringsrörelse blir aktiebolaget ett kreditmarknadsbolag (1 kap. 5 § LBF). Det byter då redovisningsregelverk: årsredovisningen upprättas enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och Finansinspektionens föreskrifter, och reserveringen för kreditförluster beräknas enligt IFRS 9.

Lagändringen och tidsfristerna

Lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter upphävdes 1 juli 2025 genom lag (2025:596). Enligt övergångsbestämmelserna gällde den gamla lagen till utgången av juli 2026 för företag som hade tillstånd eller var undantagna från tillståndsplikt enligt den lagen. Ett sådant företag som före utgången av juli 2026 lämnade in en ansökan om tillstånd för bank- eller finansieringsrörelse får fortsätta enligt den gamla lagen till dess att ansökan har prövats slutligt.

Finansinspektionen (FI) skrev i februari 2026 att antalet konsumentkreditinstitut hade minskat från cirka 60 till cirka 50 sedan lagändringen, och att två företag dittills hade ansökt om och fått tillstånd som kreditmarknadsbolag. De som inte ansökte senast 31 juli 2026 skulle upphöra med verksamheten den dagen. Enligt FI:s tillståndssida fortsätter befintliga kreditavtal att gälla, och ett företag som slutar ge nya lån kan ha kvar sina gamla låneavtal med befintliga kunder.

Redovisningsreglerna för ett kreditmarknadsbolag

ÅRKL gäller för kreditinstitut, och dit hör kreditmarknadsföretag, alltså kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar (1 kap. 1 § ÅRKL). FI:s föreskrifter FFFS 2008:25 kräver att ett institut i årsredovisningen tillämpar en regel i de EU-antagna IFRS-standarderna när regeln är förenlig med ÅRKL och föreskrifterna (2 kap. 1 § FFFS 2008:25). FI kallar detta lagbegränsad IFRS. Föreskrifterna förbjuder också institut att använda undantaget från IFRS 9 i Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 (4 kap. 3 § FFFS 2008:25). IFRS 9:s regler om förväntade kreditförluster gäller därför i kreditmarknadsbolagets egen årsredovisning, även om bolaget inte är noterat.

Som konsumentkreditinstitut var företaget inte kreditinstitut. Det upprättade årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna råd, för större företag K3 (BFNAR 2012:1). Med tillståndet ersätts K3:s regler för kreditförluster av avsnitt 5.5 i IFRS 9.

Förväntade kreditförluster, på engelska expected credit losses (ECL), är det sannolikhetsvägda belopp som kreditgivaren väntar sig att förlora på sina lån. Reserveringen för ECL minskar lånens redovisade värde, och förändringen redovisas i resultaträkningen (IFRS 9 p. 5.5.1, 5.5.8).

Övergången från K3 till IFRS 9

IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas gäller enligt sin ordalydelse bara den som går över till IFRS fullt ut (IFRS 1 p. 3). FI har förklarat att ett institut som går över till lagbegränsad IFRS ändå kan tillämpa IFRS 1:s lättnadsregler i den utsträckning RFR 2 tillåter (allmänt råd till 2 kap. 1 § FFFS 2008:25; FI dnr 12-230, avsnitt 2.10), och enligt RFR 2 tillämpas IFRS 1 vid övergången (RFR 2, IFRS 1 punkt 2). Övergången från K3 följer alltså IFRS 1, inte övergångsreglerna i kapitel 7 i IFRS 9. Kapitel 7 i IFRS 9 gäller företag som redan tillämpar IFRS och byter princip enligt IAS 8 (IFRS 9 p. 7.2.1; IFRS 1 p. 5). Övergångsregler i andra standarder gäller inte för den som tillämpar IFRS första gången, utöver det som IFRS 1 själv anger (IFRS 1 p. 9).

IFRS 1 utgår från en ingående balansräkning på övergångsdagen, som är början av den tidigaste period som redovisas med fullständig jämförelseinformation (IFRS 1 p. 6 och bilaga A). Samma redovisningsprinciper ska användas i den ingående balansräkningen och i alla perioder som den första IFRS-årsredovisningen visar (p. 7). Om den första årsredovisningen avser 2027 och visar 2026 som jämförelseår är övergångsdagen 1 januari 2026, och reserveringen ska då beräknas enligt IFRS 9 per den dagen, per 31 december 2026 och per 31 december 2027 (p. 21).

Skillnaden mellan reserveringen enligt K3 och enligt IFRS 9 på övergångsdagen redovisas direkt mot balanserade vinstmedel och går inte genom resultaträkningen (p. 11). Ett exempel med påhittade belopp: reserveringen enligt K3 var 3,0 miljoner kr. Enligt IFRS 9 blir den 4,6 miljoner kr på övergångsdagen, varav 1,1 miljoner kr i stage 1, 1,5 miljoner kr i stage 2 och 2,0 miljoner kr i stage 3. Det egna kapitalet minskar då med 1,6 miljoner kr på övergångsdagen, före skatteeffekter. I den första IFRS-årsredovisningen ska företaget stämma av eget kapital enligt K3 mot eget kapital enligt IFRS på övergångsdagen och vid slutet av det senaste K3-året, och stämma av resultatet för det senaste K3-året (p. 24).

IFRS 1 har egna regler för nedskrivning. Kraven i avsnitt 5.5 i IFRS 9 ska tillämpas retroaktivt (IFRS 1 B8D). För varje lån ska kreditrisken på övergångsdagen jämföras med kreditrisken när lånet betalades ut, med rimlig och verifierbar information som går att få fram utan orimlig kostnad eller ansträngning (B8E). Företaget får bedöma lån med låg kreditrisk enligt IFRS 9 p. 5.5.10 och använda gränsen på 30 dagars dröjsmål i p. 5.5.11 när det bedömer kreditrisken med hjälp av dröjsmålsuppgifter (B8F). Om det skulle kräva orimlig kostnad eller ansträngning att avgöra hur kreditrisken har utvecklats sedan utbetalningen, ska reserveringen motsvara förväntade kreditförluster för hela löptiden vid varje balansdag tills lånet tas bort ur balansräkningen, om lånet inte har låg kreditrisk på balansdagen (B8G). Uppskattningar på övergångsdagen som inte behövdes enligt K3, till exempel makroscenarier, ska spegla förhållandena den dagen (IFRS 1 p. 16).

Krav på modell och dokumentation

Reserveringen beror på hur kreditrisken har utvecklats sedan utbetalningen. I praktiken delas lånen in i stage 1, 2 och 3, och indelningen kallas staging. Lån i stage 1 får en reservering för förväntade kreditförluster på 12 månader (IFRS 9 p. 5.5.5). Lån där kreditrisken har ökat väsentligt sedan utbetalningen förs till stage 2 och får en reservering för hela den återstående löptiden (p. 5.5.3). Kreditförsämrade lån ligger i stage 3, också med en reservering för hela löptiden (bilaga A; p. 5.5.3).

Bedömningen av om kreditrisken har ökat väsentligt kallas SICR, efter engelskans significant increase in credit risk, på svenska väsentligt ökad kreditrisk. Den jämför risken för fallissemang under den återstående löptiden på balansdagen med samma risk vid utbetalningen (p. 5.5.9). Är en betalning mer än 30 dagar sen antas SICR ha inträffat, om inte kreditgivaren kan visa motsatsen. Kreditgivaren får inte förlita sig enbart på dröjsmål om mer framåtblickande information finns att tillgå utan orimlig kostnad eller ansträngning (p. 5.5.11).

Fallissemang, på engelska default, definieras av kreditgivaren och ska stämma med definitionen i den interna kreditriskhanteringen. Standarden utgår från att fallissemang inträffar senast vid 90 dagars dröjsmål (B5.5.37). Enligt EBA:s riktlinjer för redovisning av förväntade kreditförluster bör kreditinstitut utgå från den definition som gäller för kapitaltäckning i artikel 178 i förordning (EU) nr 575/2013 (CRR). Den definitionen omfattar både låntagare som sannolikt inte kommer att betala fullt ut och låntagare som ligger mer än 90 dagar efter med en väsentlig betalning (EBA/GL/2017/06 p. 89). Riktlinjerna riktar sig till kreditinstitut och ska tillämpas med hänsyn till institutets storlek och verksamhetens komplexitet (p. 14 och 17).

Beräkningen delas vanligen upp i tre storheter för varje period av lånets löptid. PD (probability of default) är sannolikheten att låntagaren fallerar under perioden. LGD (loss given default) är den andel av det utestående beloppet som går förlorad vid fallissemang. EAD (exposure at default) är det utestående beloppet när fallissemanget inträffar. Reserveringen ska vara sannolikhetsvägd, diskonteras till balansdagen och bygga på rimlig och verifierbar information om historik, nuläge och prognoser för ekonomin (p. 5.5.17). När beräkningen bygger på scenarier ska den spegla minst två utfall: att en kreditförlust uppstår och att ingen uppstår (p. 5.5.18, B5.5.42). Ett nytt kreditmarknadsbolag med kort egen historik får använda andra kreditgivares erfarenhet av jämförbara lån (B5.5.51).

Metoden ska vara dokumenterad. EBA:s riktlinjer säger att definitionerna av centrala begrepp som fallissemang ska dokumenteras, och att skillnader i begrepp och antaganden mellan redovisning, kapitaltäckning och kreditriskhantering ska motiveras och godkännas av ledningen (EBA/GL/2017/06 p. 30). Valideringsmetoderna ska också dokumenteras, till exempel utfallstester (p. 33 o). I årsredovisningen ska kreditmarknadsbolaget förklara hur det bedömer SICR, hur fallissemang definieras och hur lånen grupperas (IFRS 7 p. 35F), och visa förändringen av reserveringen under året uppdelad på stage 1, 2 och 3 (IFRS 7 p. 35H).

FI:s analys av IFRS 9 hos kreditinstitut

FI publicerade i april 2026 en fördjupad analys av hur kreditinstitut tillämpar IFRS 9. Alla analyserade institut använder expertbedömningar, så kallade overlays eller manuella justeringar, för att justera modellresultat eller beakta ytterligare risker, och FI konstaterar att styrning, kontroll och dokumentation av dessa bedömningar i vissa fall kan stärkas. I vissa fall identifieras SICR främst genom bakre gränser, till exempel 30 dagars dröjsmål, och FI ser ett behov av indikatorer och system som fångar riskförändringar tidigare. I vissa mindre institut finns ett betydande personberoende i modellprocesserna, och användningen av utfallstester varierar mellan instituten.

Vanliga frågor

Måste ett konsumentkreditinstitut tillämpa IFRS 9?

Inte som konsumentkreditinstitut. Ett konsumentkreditinstitut är inte kreditinstitut och redovisar enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens regler. När det får tillstånd för finansieringsrörelse blir det ett kreditmarknadsbolag, och då gäller ÅRKL och FFFS 2008:25, som kräver IFRS 9:s regler om förväntade kreditförluster i årsredovisningen (1 kap. 1 § ÅRKL; 2 kap. 1 § och 4 kap. 3 § FFFS 2008:25).

När måste ansökan vara inne?

Ansökan om tillstånd för bank- eller finansieringsrörelse skulle vara inlämnad till FI före utgången av juli 2026. Företag som ansökte i tid får fortsätta enligt den gamla lagen tills ansökan har prövats slutligt. De som inte ansökte skulle upphöra med verksamheten 31 juli 2026 (övergångsbestämmelserna till lag (2025:596)).

Vad händer med K3-redovisningen?

K3 ersätts av ÅRKL, FFFS 2008:25 och de EU-antagna IFRS-standarderna. Övergången följer IFRS 1: företaget upprättar en ingående balansräkning enligt IFRS på övergångsdagen och redovisar skillnaden mot K3 direkt i balanserade vinstmedel (IFRS 1 p. 6 och 11).

Gäller IFRS 9 även för jämförelseåret?

Ja. Den första IFRS-årsredovisningen ska innehålla minst tre balansräkningar och två resultaträkningar, och samma redovisningsprinciper gäller för alla perioder som visas (IFRS 1 p. 7 och 21). Reserveringen beräknas därför enligt IFRS 9 både på övergångsdagen och vid slutet av jämförelseåret.

Hur hanteras lån som betalades ut före övergången?

Kreditrisken vid utbetalningen ska uppskattas med den information som går att få fram utan orimlig kostnad eller ansträngning och jämföras med kreditrisken på övergångsdagen (IFRS 1 B8E). Går det inte att avgöra utan orimlig kostnad eller ansträngning, får lånet en reservering för hela löptiden tills det tas bort ur balansräkningen, om det inte har låg kreditrisk (B8G).

Får man använda andra kreditgivares data?

Ja. Ett företag som saknar tillräckligt med egna data får använda erfarenheter från jämförbara kreditgivare för jämförbara lån (IFRS 9 B5.5.51). Datan behöver justeras för skillnader mellan förhållandena då och nu (B5.5.52).

Källor

Hämtade 29 oktober 2026.